Idag har vi sprungit orientering.
Vi blev omringade av landslaget som är här för att springa världscup.
Terrängen var sanddyner täckta med tallmo. Mycket lättlöpt. Dock fick man akta sig så man inte snubblade på de stora kottarna.
Ida och jag hade samma bana.
Senare var det invigning med bbq och diverse uppvisningar såsom vallning och klippning av får.
Var sträckan 4-5 typiskt finspångsk, ni var ju bäst båda två på den?
Ingen sträcka var särskilt Finspångsk. Höjderna var för små. Taktiken att springa åt ungefär rätt håll för att sedan läsa in sig på någon stor höjd, fungerade inte alls. Jag provade.